Vägledning genom Romarbrevet.
Guds dom över de ”goda” och civiliserade människor (Rom 2:1-16)
V1
- Vilket ord kännetecknar denna människorgrupp? Nämns 4 ggr. i v1 [döma]
- Vad krävs för att kunna döma en människa, eller hans handlingar? [Man skiljer mellan rätt och fel och värdera hennes handlingar utifrån detta]
- Varför fördömer jag mig själv när jag dömer en annan?
[i och med att jag säger att en sak är fel, är det lika fel för mig att göra detta] - Vad menas med att de ”handlar ju på samma sätt” (Syftar det på hur mycket ont en handling är eller på dess karaktär?)
- V2 – Varför är då Guds dom med rätta mot dem?
- V3 – I 1:17 läste vi om en rättfärdighet från Gud som ger liv. Vad är det för en slags rättfärdighet de människor här har? [Själv- eller egenrättfärdighet]
- Varför håller den inte?
- Nämn gärna ett par exempel på hur vi ofta själv dömer andra människor, och gör själv på samma sätt.
- V4 – Hur visar man sin förakt mot Guds godhet/talamod?
[man tro att man är bättre än andra (den som man dömer) och behöver inte omvändelse. ] - Hur är Gud mot dessa människor?
- V5 – Hur räknas det hos Gud att avvisa Hans försök att leda oss till omvändelse? [att samla på sig vrede till domens dag]
[Kort sammanfattat: Detta stycke handlar om inte frälsta människor. Men jag använder det inkluderande ”vi”. Vi drister oss att döma andra människor, men gör undantag för oss själv – antingen medvetet, eller vi är blinda över oss själva. Genom detta beviser vi att vi klart VET vad som är rätt, och fel – ändå gör vi själv det som är fel, kanske bara i mindre utsträckning.
Genom att vi dömer andra menar vi att vi är bättre, att vi slipper Guds dom. Men motsatsen är fallet. Den som gör fel och kanske vet inte bättre, har mindre ansvar än den som vet bättre.
Genom att vi dessutom menar att vi inte behöver nån omvändelse, att kanske tillskriver allt det goda vi har vårt egen(-)rättfärdighet, genom detta föraktar vi Guds ansträngningar att leda oss till omvändelse. Detta ökar bara vårt skuld gentemot Gud. Han ska säkert ge oss efter våra gärningar.]
V6-8
- Vad sägs om Guds dom (v6?)
[Domen är efter sina gärningar, inte efter någon annans, inte efter samhällets dåliga påverkan osv. Det är mina egna gärningar som jag själv är ansvarig för] - Om man läser v7 noga – hur många goda gärningar krävs för att få evigt liv?
- Blir vi då frälsta genom goda gärningar?
- Vad är ”det goda” i v7? Det finns 2 möjligheter som förklagring:
1) → Joh 6:28,29 [att tro på Jesus]
2) Dessa handlingar som nämns här i v7 är dem en förutsättning för att bli frälst eller en resultat? [Det är en resultat att man blev frälst och däremed visar man livets tecken.] - V. 8 – Vad kännetecknar de som drabbas av domen?
- Vem söker INTE sitt eget?
Lagen och samvete
- I v9-10 upprepas samma tankegång igen, med en annan framtoning. Vad är ”det onda”?
- Varför ”främst över juden”? (Sammanhanget visar att den som vet vad som är rätt och fel är skuldigt att handla därefter, se v. 1)
- V11 – Hur möter denna vers tanken att kunde se mellan fingrarna när det gäller sitt eget folk?
- V12 kan anses lite som en sammanfattning av det som nu följer. Blir det nån undantag för de som inte har lagen? Eller för de som har lagen? [Vi människor vill ju gärna allt tillgodoräka oss som förmildrande omständigheter, varken vi har lagen eller inte]
- V13 – Varför blir de som har lagen dömda? [Det räcker inte med att ha/höra lagen, utan man mäste göra den]
- Hur många människor kommer att bli förklarat rättfärdig för att de håller lagen? [Säger detta vers inget om, men vi får veta längre fram att det är ingen]
- V14-15 – Men hur är det då med hedningar, de som inte har lagen – hur vet de vad som är rätt och fel?
- Att det överhuvudtaget finns ett samvete, vad vittnar detta om?
- V16 Vad är det som ska visa sig på domedagen? Vad syftar ”Det” till? [V. 12 första del kanske?]
- Hjälper det att döljer något inför Gud/människor inför domedagen?
[Mötet avslutas här]
[Hittar du några fel? Idéer, synpunkter, tillägg? Var snäll och hör av dig eller använd kommentarsfunktionen nedan]